Nytt land, nytt gäng, nya äventyr
hipp hurra! Och välkomna till annu ett nytt inlagg, denna gangen ifran ett helt annat land an forut. Vi har blivit riktigt heta här på bloggen igen! Detta är ju självklart ett sätt för oss att visa att vi bryr oss om er, så visa gärna att ni bryr er och kommentera, alla möjliga inlägg! ;)
Efter en sista vecka i dykmeckat Cairns så skulle vi komma att byta ut 30 gradigt tropiskt klimat, till 12 gradig höst i Christchurch, Nya Zeeland. Det slog oss som en chock så det var bara till att gå till närmata secondhand och införskaffa sig jacka, vantar och en mössa, det hela kalaset slutade på 10 dollar (60 kr).
I Christchurch fanns inte jättemycket att göra. Hela stadskärnan är ödeslagd av diverse jordbävningar och barrikerad med byggstängsel. Däremot bodde vi på ett coolt vandrarhem som bara för några år sen var ett fängelse, mycket nöje!
Planen var att egentligen, så snabbt som möjligt ta sig ner till äventyrsstaden Queenstown som vi hört så kolosalt mycket om! Alla vi träffat som varit i Nya Zeeland sa att det var här det hände!
Efter resans bästa/vackraste bussresa hade vi äntligen anlänt till Queenstown som verkade vara en högst mysig och cool stad.
I Quuenstown mötte vi upp med en ny medlem i vårt gäng, Viktor Bergman, som vi träffat längst Australiens östkust. I Queenstown är aktivitetsalternativen oändliga, only cash iss the limit. Vi började viselsen med att bestiga ett berg, köra lådbil och spela ett parti mycket njutbar frisbeegolf.
En presentation av Viktor:
Ålder: 20 år
Ursprung: Kumla
Hobby: Resa, skidor, döma fotboll och festa
Längd: 1.93 cm
En bild på nya gänget.
Sedan var det ju då dags för vår första RIKTIGA aktivitet tillsammans: Bungyjump! Vi skulle slänga oss ut från 134 meter för att sedan känna på 8 sekunders fritt fallande mot marken. Detta är alltså Nya Zeelands högsta bungy och står sig även bra på världsomfattande nivå. Vi alla var ganska skraja allihop i bussresan på den branta grusvägen upp mot Bungyn men detta skulle göras! Här kommer lite bevis.
I Queenstown blir vi kvar några nätter till, vårt nästa äventyr blir något som heter Canyoning. Detta är en heldagsaktivitet som innefattar att man ska ta sig fram i en stor spricka i naturen genom att hoppa, klättra, glida, simma m.m. Vi är riktigt taggade på detta, ska bli toppen!
Bild Fran Canyoningen!
Sedan Är tanken att vi tre, med en campervan, ska glida runt på södra ön av Nya Zeeland och bara leva vildmarksliv. Hur detta kommer gå, ja det får ni antagligen veta i nästa episod här på stunderdownunder, tjao!
Bild Fran Canyoningen!
Sedan Är tanken att vi tre, med en campervan, ska glida runt på södra ön av Nya Zeeland och bara leva vildmarksliv. Hur detta kommer gå, ja det får ni antagligen veta i nästa episod här på stunderdownunder, tjao!
Äventyr i Olika världar!
Hejsan! Har kommer sista blogginlagget ifran Australien, varat hemland de senaste 4 manaderna, en otrolig tid minsann!
Kan ju beratta att det ar med vaxlande kanslor som vi kommer lamna landet, men gud sa gott det har varit! Och vi ska ju faktiskt inte hem REDAN , utan vi har en del tid pa landet pa andra sidan av jordklotet, Nya Zeeland!
Spannande!
Kan forovrigt saga att 55 dagar langst ostkusten ar nog precis lagom, ingen stress men heller ingen dotid, och jag tyckte vi hann med de mesta av alla grejer att gora. Men ater till faktum, Efter vi lamnat varat nya favvostalle Arlie Beach sa drog vi till Townsville, Dar Julian Assange vaxte upp, men i townsville var vi kanske i totalt en timme for vi tog farjan over till Magnetic Island som vi hort ar en riktigt paradisidyll och jag maste saga att dessa tankar infriades faktiskt! En riktigt fin o, fick lite Venvibbar av stallet, detta kan nog ocksa bero pa att vi hyrde mopeder och korde runt pa on och bara njot, precis som man gor pa ven! En mycket nice vistelse helt enkelt
Nastsista stoppet innan slutdestination var Mission Beach, hade inga som helst forvantningar men val framme traffade vi kicky, julla, Candy, Viktor och John som vi sedan umgicks med. Mission beach blev lite som ett vilostalle, har lagade vi god mat, badade i backar och kollade film. Vi fick verkligen kanna pa australiens regnsasong..
Sista bussresan i Australien tog oss slutligen till Cairns. ojoj!
I Cairns fortsatte regnet att ösa men det gjorde inte oss något för nu var det dags för Dykarkurs! De Forsta tva
dagarna av kursen var poolträning och lite studier i klassrum. Sen började det riktigt roliga! Båtturen ut till Stora Barriärrevet! Väl ute på båten som befolkades med 30 andra dykenthusiaster, var det dags att lära sig hur man dyker PÅ RIKTIGT! Efter fyra dyk på båten så var man nu certifierad dykare! Kändes toppen och de resterande 5 dyken kunde man simma omkring och bara njuta för det är en sådan otrolig känsla som man har där nere i djupet! Vi var nere på 18 meters djup och fick se allt ifrån Hajar till sköldpaddor och spinnrockor!
En av de häftigaste grejerna på trippen var ju helt klart nattdyket vi fick testa på. Vi fick varsin ficklampa, sen var det bara att hoppa ner i det svart plurret. Jag ska inte ljuga, man var lite skraj innan men när man väl kom ner under vattnet, och fick se allt där nere så glömde man bort att det fanns hajar och annat dylikt cirkulerande runt omkring en.
Denna resa var helt otrolig, en utomordentlig upplevelse och nu kan vi båda dyka när och var som helst. Min spontana tanke var ju att sammanstråla med syrran (Karin) för ett dyk någonstans.
Nu har vi gjort vårt här i landet och Nästa destination är Nya Zeeland och massor av äventyr, vi ska väl också försöka att slå ett getöga för Aragorn och gänget. Tack för denna gång.
Kan ju beratta att det ar med vaxlande kanslor som vi kommer lamna landet, men gud sa gott det har varit! Och vi ska ju faktiskt inte hem REDAN , utan vi har en del tid pa landet pa andra sidan av jordklotet, Nya Zeeland!
Spannande!
Kan forovrigt saga att 55 dagar langst ostkusten ar nog precis lagom, ingen stress men heller ingen dotid, och jag tyckte vi hann med de mesta av alla grejer att gora. Men ater till faktum, Efter vi lamnat varat nya favvostalle Arlie Beach sa drog vi till Townsville, Dar Julian Assange vaxte upp, men i townsville var vi kanske i totalt en timme for vi tog farjan over till Magnetic Island som vi hort ar en riktigt paradisidyll och jag maste saga att dessa tankar infriades faktiskt! En riktigt fin o, fick lite Venvibbar av stallet, detta kan nog ocksa bero pa att vi hyrde mopeder och korde runt pa on och bara njot, precis som man gor pa ven! En mycket nice vistelse helt enkelt
Nastsista stoppet innan slutdestination var Mission Beach, hade inga som helst forvantningar men val framme traffade vi kicky, julla, Candy, Viktor och John som vi sedan umgicks med. Mission beach blev lite som ett vilostalle, har lagade vi god mat, badade i backar och kollade film. Vi fick verkligen kanna pa australiens regnsasong..
Sista bussresan i Australien tog oss slutligen till Cairns. ojoj!
I Cairns fortsatte regnet att ösa men det gjorde inte oss något för nu var det dags för Dykarkurs! De Forsta tva
dagarna av kursen var poolträning och lite studier i klassrum. Sen började det riktigt roliga! Båtturen ut till Stora Barriärrevet! Väl ute på båten som befolkades med 30 andra dykenthusiaster, var det dags att lära sig hur man dyker PÅ RIKTIGT! Efter fyra dyk på båten så var man nu certifierad dykare! Kändes toppen och de resterande 5 dyken kunde man simma omkring och bara njuta för det är en sådan otrolig känsla som man har där nere i djupet! Vi var nere på 18 meters djup och fick se allt ifrån Hajar till sköldpaddor och spinnrockor!
En av de häftigaste grejerna på trippen var ju helt klart nattdyket vi fick testa på. Vi fick varsin ficklampa, sen var det bara att hoppa ner i det svart plurret. Jag ska inte ljuga, man var lite skraj innan men när man väl kom ner under vattnet, och fick se allt där nere så glömde man bort att det fanns hajar och annat dylikt cirkulerande runt omkring en.
Denna resa var helt otrolig, en utomordentlig upplevelse och nu kan vi båda dyka när och var som helst. Min spontana tanke var ju att sammanstråla med syrran (Karin) för ett dyk någonstans.
Nu har vi gjort vårt här i landet och Nästa destination är Nya Zeeland och massor av äventyr, vi ska väl också försöka att slå ett getöga för Aragorn och gänget. Tack för denna gång.
Gyllene ogonblick
kommer nar man minst anar det. Efter sisadar 107 dagar (3 mars) i Australien sa har vi nu kommit till den punkten da vi faktiskt ar kapabla till att svara pa fragan: Vad har varit det basta i hela Australien?
Vart svar blir nog da Segling i ogruppen Whitsundays.
Men ganska mycket galet bra grejer hande innan dess!
Forsta stoppet efter Rainbow och Fraser var byarna 1770 och Agnes Water, och da menar jag faktiskt byar for detta var ett litet stalle! Har i 1770 sa testade vi att kora lite motorcykel och fa kanna oss riktigt jakla coola! Scooteroo kallades detta och var riktigt cheesy men sjukt kul faktiskt! Korde runt bland kangurus och kollade pa solnedgangen innan vi vande hem.
Dagen darpa hade vi bestamt oss for att flyga, med ett litet miniflygplan, over till en ode o och spendera 24 timmar dar med 8 andra harliga personligheter. Detta var nagot som Henning Hall hade rekomenderat och det hade han gjort ratt for det var en riktigt kul och haftig upplevelse! Vi fick leva som riktiga robinson-bor, sova pa stranden under bar himmel intill lagerelden, plocka ostron, upptacka grottor, kajaka hajsafari och bara ha allmant kul. Detta kan sammanfattas som en riktig fulltraff, och just da, den basta upplevelsen har i Australien men det skulle bara nagra dagar senare knackas.
Efter 4 timmars vantande pa bussen som klarade sig igenom oversvammningarna soder om oss, och 9 timmar pa bussen sa var vi framme i Arlie Beach, ett skont stalle!
Arlie Beach ar staden dar alla batar som kor runt i Whitsundays utgar ifran. Det kanske darfor later som ett stalle man bara aker till for att sa snabbt som mojligt ta sig ut till havs (for seglingen ar ett maste nar man ar har) men for oss var det sa mycket mer. Har motte vi upp manga av vara kompisar och hade en av vara basta veckor i Australien. Vadret vad fantastiskt, staden likasa och det fanns manga goa pubar att besoka.
Var bat tog hela 30 personer och som vi redan namnt ar det har det basta vi gjort i landet an sa lange. Att bara glida fram over det lugna havet och slingra sig runt mellan alla oarna i Whitsundays var vackert. Vi stannade bara pa en o men den var maktig. Den kanda stranden White Heaven Beach var belagen dar och det var verkligen sa vitt och paradisiskt som man hort. Vattnet var klarblatt, stranden blandande vit och umgivningen haftig. Jag trodde inte att sadana stallen fanns pa riktigt. Det kandes som att man befann sig i ett vykort.
Vi spenderade 2 dagar och 2 natter pa baten och allt var optimalt. Vi skamdes bort med lyxig mat och underbar snorkling. Kanslan nar man sag barriarrevet forsta gangen gar inte att beskriva. Man simmade runt och glomde tid och plats. Livet dar nere ar ballt.
Innan vi lamnade Airlie Beach hann vi med en sista sak, att stalla upp i en beachvolleybollturnering. Av en slump motte vi namligen orienterar-Egil (GMOK) vid stadens lagun och vi bildade tillsammans med hans kompis ett magnifikt fyrmannalag. Priset var 400$ och mot alla odds och forvantningar kammade vi hem potten och drygade ut reskassan lite. Lattfortjanta pengar.
Vart svar blir nog da Segling i ogruppen Whitsundays.
Men ganska mycket galet bra grejer hande innan dess!
Forsta stoppet efter Rainbow och Fraser var byarna 1770 och Agnes Water, och da menar jag faktiskt byar for detta var ett litet stalle! Har i 1770 sa testade vi att kora lite motorcykel och fa kanna oss riktigt jakla coola! Scooteroo kallades detta och var riktigt cheesy men sjukt kul faktiskt! Korde runt bland kangurus och kollade pa solnedgangen innan vi vande hem.
Dagen darpa hade vi bestamt oss for att flyga, med ett litet miniflygplan, over till en ode o och spendera 24 timmar dar med 8 andra harliga personligheter. Detta var nagot som Henning Hall hade rekomenderat och det hade han gjort ratt for det var en riktigt kul och haftig upplevelse! Vi fick leva som riktiga robinson-bor, sova pa stranden under bar himmel intill lagerelden, plocka ostron, upptacka grottor, kajaka hajsafari och bara ha allmant kul. Detta kan sammanfattas som en riktig fulltraff, och just da, den basta upplevelsen har i Australien men det skulle bara nagra dagar senare knackas.
Efter 4 timmars vantande pa bussen som klarade sig igenom oversvammningarna soder om oss, och 9 timmar pa bussen sa var vi framme i Arlie Beach, ett skont stalle!
Arlie Beach ar staden dar alla batar som kor runt i Whitsundays utgar ifran. Det kanske darfor later som ett stalle man bara aker till for att sa snabbt som mojligt ta sig ut till havs (for seglingen ar ett maste nar man ar har) men for oss var det sa mycket mer. Har motte vi upp manga av vara kompisar och hade en av vara basta veckor i Australien. Vadret vad fantastiskt, staden likasa och det fanns manga goa pubar att besoka.
Var bat tog hela 30 personer och som vi redan namnt ar det har det basta vi gjort i landet an sa lange. Att bara glida fram over det lugna havet och slingra sig runt mellan alla oarna i Whitsundays var vackert. Vi stannade bara pa en o men den var maktig. Den kanda stranden White Heaven Beach var belagen dar och det var verkligen sa vitt och paradisiskt som man hort. Vattnet var klarblatt, stranden blandande vit och umgivningen haftig. Jag trodde inte att sadana stallen fanns pa riktigt. Det kandes som att man befann sig i ett vykort.
Vi spenderade 2 dagar och 2 natter pa baten och allt var optimalt. Vi skamdes bort med lyxig mat och underbar snorkling. Kanslan nar man sag barriarrevet forsta gangen gar inte att beskriva. Man simmade runt och glomde tid och plats. Livet dar nere ar ballt.
(Whitehavens Beach)
Innan vi lamnade Airlie Beach hann vi med en sista sak, att stalla upp i en beachvolleybollturnering. Av en slump motte vi namligen orienterar-Egil (GMOK) vid stadens lagun och vi bildade tillsammans med hans kompis ett magnifikt fyrmannalag. Priset var 400$ och mot alla odds och forvantningar kammade vi hem potten och drygade ut reskassan lite. Lattfortjanta pengar.
